Tjurrusning - väldigt nära tjuren

Det finns en provins i Spanien som heter Guadalajara och som har flest byar i hela landet. För dessa byar är tjurrusningen väldigt viktig och brukar utspela sig varje år under festdagarna.

Det är små byar och vissa har inte ens skolor eller affärer, medelåldern av invånarna är runt 70 år och byarna ser nästan obebodda ut om man kör förbi de under januari månad.

Väldigt fina och charmiga byar mitt i landet mellan höga berg och skogar. En lung och skön miljö, som lever upp under sommaren med barnens skratt, cycklarnas ljud och öppna barer. Dessa byar blir en sommarort för många av familjerna som är födda där men som bor i andra delar av landet resten av året.

Och det är under de två festveckorna som byarna ser ut att vara stora städer, fulla med bilar, barn och vuxna. Det är under dessa två veckor som byns jungfru hyllas och många olika aktiviteter och musik växer fram runt henne. Den nationella festen uppkommer och med den tjurfäktningen och tjurrusningen.

”Encierros”, det är namnet för den spanska tjurrusningen. Många är vana vid den eftersom en av de största festerna i Spanien är just San Fermin, den mest populära tjurrusningen i hela världen. Den kallas encierros eftersom det är stora gator som stängs av för att tjuren ska kunna springa längs dem fram till arenan. Folk springer framför, bakom, eller bara står och tittar från en balkong. När det är Encierros är det ingen tjur som dör på arenan, bara fri löpning genom gatorna.

I dessa inlandsbyar som ligger mitt i Castilla La Manchas region är tjurrusningen väldigt populär. En av de mest kända byarna heter El Recuenco och tar emot folk från hela provinsen under dessa dagar. Det är två typer av tjurrusning som utspelas där, någonting som inte går att uppleva vid kusten i södra Spanien. Tjurarna springer inte bara på gatorna utan också på öppna åkrar, där man får möjlighet att se tjuren ute i naturen. Den släpps ut på arenan och förs genom gatorna ner till åkrarna.

Det är på en lördag, den viktigaste dagen under sista festveckan. Efter maten och en kort siesta brukar hela byn ge sig ut på gatorna, vissa väljer att gå till tjurfåkningsarenan och andra börjar gå eller åka bil ut mot åkern. Bilar är tillåtna men till en viss punkt, man får inte närma sig tjuren med bilen och heller inte försöka röra vid djuret. Guardia Civil åker nära den och undviker alla möjliga sammandrabbningar.

Man kan också klättra upp på en kulle till exempel, men då måste man vara försiktig, det är vissa som glömmer att tjurar också kan gå uppåt. De som har tillgång till hästar har absolut den bästa utsikten, de kan närma sig tjuren och gå bredvid den.

Tjurens guidas av ”Los Cabestros” eller ”Mansos”, stora tama tjurar som är dreserade till att leda tjuren. De är dubbelt så stora som tjuren och det är helt otroligt hur nära man kan gå bredvid dem utan att de reagerar. Tjuren leds också av hästar och modiga ungdomar som väljer att springa väldigt nära den.

Denna tjurrusning går ut på att leda tillbaka tjuren upp till byn och in i sin box i arenan, men det är inte alltid det lyckas. Men bara upplevelsen av naturen, friska luften, de mer än femtio hästarna och adrenalinet från en tjur som väger mellan 400 och 550 kg är värt att uppleva.

Söndag är det också tjurrusning i byn, men då gäller det att springa genom gatorna. Tjuren släpps från den längsta gatan i byn och springer ner till tjurfäktningsarenan. Gatorna fylls inte bara av tjuren och ”Los Mansos” utan också av hundratals ungdomar som springer väldigt, väldigt nära dem.

Arenan är också full med folk eftersom tjuren ska in i boxen som finns i en av hörnorna på arenan. Men detta är inte det lättaste för dörrarna till arenan lämnas öppna en stund så att tjuren ska kunna springa tillbaka till ut igen några gånger.Detta är väldigt roligt att titta på eftersom man måste vara väldigt uppmärksam, ”Los Mansos” kan springa ner för gatan samtidigt som tjuren springer upp för gatan.

Ett tips, man får inte vara i dålig fysisk kondition om man vill vara med och springa dessa dagar.

Författad av: Sofia Martinez